I Sverige har vi en lång tradition av trähusbyggande, som vi nämnde tidigare så har vår stora tillgång på skog och våra skogsindustrier varit orsaken till att vi fram till betongens genombrott byggt i princip allting i trä. Än idag så byggs de flesta mindre hus på landsbygden i hela Sverige med undantag Skåne i olika former av träkonstruktioner. I det forna Sverige fanns det och utvecklades flera olika metoder för att bygga hus i trä. Några bland dem var t.ex. liggtimmerhus och skiftesverk.

Liggtimmerhus förekom mest i skogsbygderna i Norrland, Svealand och det sydsvenska höglandet där tillgången på furor (tall) var god. Liggtimmer ansågs vara den mest förnäma metoden och man använde den i första hand till bostadshus. Liggtimmerhusen består av liggande stockar som anpassades till varandra och de kopplades ihop med dymlingar (ett slags träpluggar) och de tätades med mossa. När timret torkade så sjönk väggarna ihop och de blev tätare med åren om man inte hade för stora fönster och dörröppningar som hindrare detta

Skiftesverkstekniken förekom i Götalands blandskogsbygder och på Öland och Gotland där man drog nytta av kortare och knotigare träslag som ek och andra lövträd. Skiftesverk har en bärande konstruktion av stående stolpar, väggband och tvärbjälkar som tillsammans bildar en ram. I väggfälten i ramen så lägger man plank i horisontella skift, därav namnet skiftesverk.